Så skulle rubriken vara just nu. Jag är på så dåligt humör, så trött, så arg, så ledsen, så gråtfärdig att jag inte får skrivet ordentligt eftersom det bara blir så negativ ton (vad är det här då...). Vi har fått så lite sömn, ännu mindre än normalt, i det här huset på de senaste två dygnen att jag inte vet hur vi skall orka. Jag är ständigt sur och har inget stubin alls. Jag orkar inte med mina barn, blir irriterad genast någon gnäller till eller säger ens ett litet pip i fel ton.
Kan ni ungar inte fatta att jag skulle vara en så mycket bättre mamma om jag fick sova ordentligt?! Snart 10 månader med korta och avbrutna sömner. But who's counting anyway?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du kommenterar!