Sådan sorg det blev igår (eller nu är det ju redan i förrgår) när Paavo hunden åkte hem, eller till sin mattes föräldrar rättare sagt. Tösen bara grät och grät och kramade kopplet hårt i sina händer och ville inte släppa taget. Dessutom skulle hon med våld med ut fastän hon inte hade några ytterkläder på sig. Slutligen gav hon över kopplet och vinkade ynkligt farväl åt Paavo. Hon blev nog alldeles kär på den korta tid Paavo var här. Våra egna hundar var det inte så noga med men aj du milde om Paavo bara skulle ha blivit bortglömd när vi gick t.ex. ut, att det inte hände höll hon noga koll på.
Så nu är det bara vi, vår egen familj igen. Roligt var det att ha Paavo här, men nog är det roligt att allt är "som det ska" igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du kommenterar!