Sjukdomsstatus

Idag bytte vi roller: jag gick på jobb och mannen blev hemma med ungarna. Igår hade han ännu ett måste på jobbet så jag var hemma. Vi besökte dessutom Pikkujätti för första gången och måste nog säga att jag kanske hade högre förväntningar, men helt ok var det ju. Jag hade kanske förväntat mig att en läkare, som jobbar på en barn- och undomsläkarstation, som är specialiserad på barnsjukdomar hade varit lite bättre med barn. Fickan har nu senaste tiden varit väldigt rädd, misstänksam och motvillig angående undersökningar, läkare, tandläkare mm. Hos tandläkaren var det en hemsk show för några veckor sedan när jag var ensam med båda barnen. Nu var det lite samma sak, Flickan grät och tjöt, ville absout inte bli undersökt. Stetoskopen var värst, till slut fick läkaren lyssna genom skjortan. Öronen lät hon kolla snällt men halsen var igen en kamp, till slut blev det halvtvång: jag höll i Flickan och då hon grät tryckte läkaren hennes mun upp med spateln. Det var snabbt klart men kanske inte det bästa sättet.

Vi fick inte några konkreta svar: öronen var friska, halsen såg inte inflammerad ut så läkaren tyckte att vi bara har två olika virus som bollar fram och tillbaka hos oss; magsjukan och flunsan. Inga blodprov togs ens fastän Flickan haft hög feber nu i flera dagar och hon är väldigt trött och hängig, hon bara sitter eller ligger och säger att hon är sjuk, att hennens ben inte orkar bära henne och att hon nog troligen inte kan gå till dagis. Lilla älsklingen som aldrig sitter still och som alltid vill gå till dagis. Ännu idag har hon haft 38,8 grader feber och så har det varit hela tiden. På morgonen har febern varit omkring 38,5 vilket är ganska högt tycker jag, för tidigare har febern varit nere på morgonen och stigit mot kvällen. Läkaren sade samma visa som alla andra; det är normalt att barnen är mycket sjuka då de börjat dagis och första halva året går de igenom alla sjukdomar innan motståndskraften blivit tillräckligt stark. Ok, fine. Men inte tröstar det mig så värst mycket ändå. Då har vi ännu 4 månader kvar att vara sjuka. Jag skulle kanske hellre ha tagit emot en konkret orsak, en diagnos (annat än flunsa), till att ungarna hela tiden är sjuka. Ifall febern inte börjar sjunka så måste vi ju föra henne på nytt till en läkare, en veckas hög feber låter inte så bra i mina öron, kombinerat med att Flickan är så hängig, trött och kraftlös. Och inte äter hon riktigt någonting, som tur dricker hon ändå bra.

Jag sjäv har stridit emot flunsan med allt vad jag har. Äter vitaminer, fiskoljor, mjölksyrebakterier, använder Carmolisdroppar och gurglar med saltvatten och sköljer näsan med nässköljningskanna och saltvatten. Har i några dagar haft någon sorts känningar i svalget och lite täppt näsa, men de har inte blivit starkare, så jag hoppas HOPPAS att jag kommer undan med det här.

Men det som varit positivt är att vi läst mycket nu när Flickan varit sjuk. Nu har vi börjat läsa igenom Pettson böckerna och de är så roliga, Findus som säger sicken till allt. Tidigare har vi läst alla Mamma Mu-, Alfons Åberg- och Billy böcker vi har. Några böcker fattas ännu av Mamma Mu och Billy serierna men Alfons och Pettson böckerna tror jag faktiskt att vi har alla. Andra bra och roliga barnbokstips (lite längre, i stil med de ovan nämnda) tas emot, Elsa Beskows böcker älskar jag själv och dem har vi en del. Tänkte faktiskt att vi borde skaffa någon bok som handlar om att gå till läkaren, så det skulle bli mera bekant på det sättet åt Flickan.

Jag har några påbörjade inlägg men jag får inte dem färdiga, tappade inspirationen någonstans på vägen. Kanske den åkte ner i wc-byttan (eller toalettstolen som de säger på dagis) med Flickans spyor eller blev snyten i någon av de tusentals näsdukar... I väntan på ny inspiration.