Den lilla termiten

Ikväll gick ungarna och lade sig i god tid. Det tog en stund innan Lillgubben började sova och Flickan höll på som nästan varje kväll, att hon tassar ner och ska på wc och sitter där en evighet och får kanske klämt ur sig en skvätt eller kanske inte, fastän hon varit på wc just innan vi sjungit godnattvisorna och pussat och kramat och sagt godnatt. Det blev tyst men ibland hördes ett litet bankande ljud men det är inget ovanligt, speciellt Flickan sparkar sängkanterna i sömnen. När bankandet började höras oftare blev vi lite fundersamma men lät det vara. Lite efter tie hördes ett lite högre ljud och jag gick och kollade och möttes av den här synen:

Flickan har varit på wc och sminkat hela tiden. Hon har tömt mina burkar och tuber av alla sorters krämer och salvor samt kletat ut smink över allt. Som tur är det urgammal smink som jag inte använder, har egentligen sparat den stora, fulla sminkväskan bara för säkerhets skull. Om jag någongång skulle behöva nåt. Nu har jag en bra orsak att gå igenom väskan och kasta bort allt onödigt. Kastade redan bort alla läppstiftstuber och ögonskuggspaletter Flickan grävt ur. Det blev en till dusch för henne för ikväll och ett lager schampo och tvål räckte inte att tvätta bort hela skönheten. Att sådan kväll hos oss idag.

Vi försökte vara stränga och eftersom du får inte röra mammas greijer, för det kan vara något som är farligt eller giftigt inte tycks fungera frågade mannen hur Flickan tänkte skaffa nya salvor och krämer och smink åt mamma när Flickan inte har några pengar. Då förklarade hon, som om det var alldeles klart, ingen tvivlan på saken att Soupaahoupaa köper pengar åt Tinna och så kan Tinna köpa ny smink åt mamma! och både mannen och jag brast ut i gapskratt. Försök nu vara allvarlig där. Soupaahoupaa är alltså Soutaahuopaa som hennes docka heter, så ni vet. Hon har fått sitt namn av Elokuus Soutaa huopaa låten. Förutom dockan har Flickan ett mjukdjur som heter Damdididam, som fått sitt namn av Leevi and the Leavings Pohjoiskarjala låten.

En liten jämförelse

Jag gorde en liten jämförelse mellan tygblöjorna, eller fickblöjorna rättare sagt, som vi har. Jämförde deras storlekar. Om någon kommer ihåg, och orkade läsa hela inlägget, då jag skrev om våra tygblöjor och berättade t.ex. om problemet med Myllymuksut fickblöjan i storlek L-XL/10-15 kg, som man kunde förvänta sig vara passlig åt Lillgubben nu men som är för stor, och att den mindre storleken S-M/5-10 kg är alldeles passlig fastän många andra sagt att de börjat använda den större redan vid 4 månaders ålder.

Här är några bilder på de blöjor vi har:

Underst en Babyland one size fickblöja med stjärnor, som borde passa ungefär mellan 3 och 16 kg om jag kommer rätt ihåg. Man kan justera blöjans storlek i alla riktningar med knäppen. Överst en grön Myllymuksut Muksut fickblöja i storlek S-M/5-10 kg. Myllymuksut blöjan är lite smalare än Babyland blöjan men de är lika långa, dvs. höga i användning, och flikarna man fäster blöjorna med är lika långa så man får blöjorna ungefär lika spänt. Dock får man nog knäppen lite spändare eftersom det finns mera att välja mellan och de kan fästas  långt i kors.

Här är underst samma Babyland blöja men överst Mannamaas Taskumanna fickblöja med igelkottar och svampar i storlek M, som är menat för 6-12 kg. Även i den här jämförelsen är Babyland blöjan bredare, men båda blöjorna ungefär lika långa/höga. Mannamaas flikar är lite kortare och den tycker jag man får just perfekt spännt då man fäster kardborrbanden alldeles bredvid varann.

Underst Babyland blöjan och överst Muksut fickblöja med elefanter i storlek L-XL/10-15 kg. Muksut är riktigt lite smalare men blöjorna är lika långa/höga. På bilden ser det ut som om Muksut skulle vara kortare men jag flyttade blöjan lite högre uppåt så man skulle se hur stor skillnad det är på flikarnas längd. Inte under att vi inte får Myllymuksut blöjan tillräckligt spännt och att den alltid läcker vid låren.

Här ännu en jämförelse mellan båda Muksut blöjor, under storlek L-XL/10-15 kg och överst storlek S-M/5-10 kg.

Som sista jämförelse Muksut storlek S-M/5-10 kg och Mannamaa storlek M (6-12) kg som jag tycker känns väldigt lika i användning och äver så här på varann ser de ju rätt så lika ut i storleken. På Mannamaas hemsidor står det att för de flesta barn går storlek M så länge blöjor behövs, men det finns även en Petite storlek, som är menad för smala småbarn, ungefär för 9-13 kg och den är längre/högre än storlek M men lika bred. Den största storleken är L som är menad för 10-17 kg.

Jag kan inte riktigt sätta blöjorna i någon favoritordning, tycker alla förutom den stora Myllymuksut blöjan har fungerat bra. Mera tycker jag det beror på vad man har inne i blöjan hur den fungerar. Vi har lite dåligt med bra sug. Med Babyland blöjorna kom ett mikrosug per blöja och med den mindre Myllymuksut blöjan ett vikbart bambuhampsug, men de andra blöjorna hade inget sug med sig. Dessutom räcker inte riktigt ett sug/blöja utan vi måste sätta ett extrasug i varje blöja. Vi har några råullssug och så har jag gjort extrasug av gamla frottéhanddukar. På huuto.net köpte jag en gång Rainbows sug i ekologisk bomull och de har fungerat väldigt bra som extrasug, som enda sug skulle de inte fungera eftersom de är så småa. Nu beställde jag stickade sug av bambugarn av min mamma, bambu lär ha en väldigt stor sugförmåga har jag läst. Och så planerar jag lite på att sy ihop min handduk av mikrofiber, som jag använde på våra vandringar någon gång i tiderna före barn, till passligt stora sug för blöjorna...

Inga dagvårdsplatser än

Fick idag ett samtal av en föreståndare på ett daghem vi satt som ett alternativ. Jag vet inte är det hon som koordinerar dagisansökningarna och -platserna, men henne har jag alltid talat med när det varit fråga om dagvårdsplatser. Hon berättade att inget av gruppfamiljedagvårdsplatserna kommer att ha lediga platser fr.o.m årsskiftet och inte heller något av daghemmen vi satt som alternativ. Ifall inte någon familj t.ex. flyttar plötsligt till ett annat område. De hade haft möte förra veckan men hon visste ännu heller inte om den nya enheten, jag fick höra om då vi började undersöka olika alternativ för dagvård. Det skall alltså eventuellt öppnas en ny enhet, ett daghem, vid Forsby sjukhus och det nämnde vi på ansökningsblanketterna att vi är även intresserade av det dagiset. Men de vet alltså ännu heller inte om det öppnas vid årsskiftet eller när. Det är vårt sista hopp nu. Vi önskar och hoppas och ber att enheten skulle öppnas, så vi inte skulle behöva rouda våra barn till andra sidan stan.

Hon sa det samma, som hon och alla andra jag talat med sagt varje gång, igen. Att det är så svårt att få dagvårdsplats vid årsskiftet eller på våren. Att på hösten skulle det vara så mycket lättare. Jo, det förstår jag, men borde man planera när man skaffar barn med tanke på när och i vilken ålder man vill att de ska börja dagis?! Att om vi skulle vilja att Lillgubben börjar dagis som 1 år och 3 månader så borde vi ha skaffat honom antingen 5 månader tidigare eller 7 månader senare... Och jag skulle inte vilja något mera än att ge honom också möjligheten att vara hemma en längre tid som Flickan haft, men när det inte är ekonomiskt möjligt just nu. Jag har varit hemma i 3 år, varav jag har jobbat deltid 8 månader så det har inte blivit så hemskt mycket besparningar under den tiden. Men om det vore möjligt skulle jag gärna sköta Lillgubben hemma ännu en tid, t.ex. till nästa höst då det skulle vara lättare att få den där jäkla dagvårdsplatsen!!

Jag vet att Flickan behöver något annat än det jag/vi har att erbjuda, hon behöver vara med jämnåriga, med andra barn som hon får leka med och öva sina sociala talanger mm., så ifall vi skulle fortsätta hemma skulle vi måsta hitta på något åt henne till resten av veckan eftersom hennes klubb bara är måndagar och onsdagar. Men Lillgubben behöver ännu inte något desto mera, han är nöjd här hemma och får allt han behöver när vi går ut på gården eller i parken, går på musiklek och leker och spenderar tid tillsammans här hemma. Han skulle dessutom säkert njuta av att få vara bara han och jag, eller han och pappa. Om han vaknar så att Flickan ännu sover dagssömn är han alldeles annorlunda, man ser hur han njuter av att få leka precis hur han vill med vad han vill utan att någon kommer imellan, drar leksaker från händerna, bankar till eller är annars bara högljudd. Han rotar i leksakslådan, byter leksak, bygger med duplona och trivs hur bra som helst för sig själv. Eller så leker vi tillsammans och han bara lyser upp och ler när han får mammas odelbara uppmärksamhet.

Tillbaks till telefonsamtalet: Daghemsföreståndaren lovade nog att det inte är en möjlighet att ena barnet skulle hamna t.ex. till Gräsviken och andra till Nordsjö, som vi fasat för. Inte områden, men det att barnen skulle hamna på olika daghem på olika områden. Men nog blir det ganska svårt för mig att föra och hämta, speciellt föra, barnen med kollektivtrafik ifall det blir lite ens längre. Ifall jag skulle fortsätta i Kampen där jag jobbat tidigare skulle jag ju kunna droppa kidsen någon annastans på vägen men nu skall jag börja jobba i Kottby, alldeles nära Forsby sjukhus. Det skulle faktiskt vara bara en busshållplats längre än daghemmet vid Forsby sjukhus, så vi håller verkligen tummarna och tårna för att det skulle lyckas.

Inom novembermånad skulle det bli klarhet på saken och senast en månad innan vårdbehovet skulle de ge ett svar om dagvårdsplatsen. Jag tror vi börjar kolla på privata dagvårdsplatser på allvar redan nu, för säkerhets skull.

Snorungar

Idag har vi haft en hemmadag, dvs. det blev ingen klubb för Flickan och inget sim för hela familjen. Båda barnen är rätt så snoriga ännu och båda två hostar när de sover. Annars stör inte hostan, och de brukar inte hosta så mycket då de är vakna, men att den alltid ska förstöra sömnen! Så brukar det ju vara med mig också, att hostan håller en vaken och man börjar hosta mitt i natten men inte dagtid då man är vaken. Vi kollar läget imorgon, ifall det blir någon musiklek eller inte.

Någon innedag klarar vi nog inte av, vi tappar nerverna och Flickan blir omöjlig. Hur skall man komma ihåg att låta henne skrika ut, bli arg och få kina med en?! Och inte säga till om det, försöka få henne att sluta, bli tystare och lyda genast. Visst, i vissa fall är det nödvändigt att kunna ha kontroll över den lilla trotsaren och man borde väl lära barnet att inte tappa nerverna totalt av någon pytteliten, obefintlig sak, men då det inte är så noga, man har tid och ork och tålamod. Ja, då kunde man ju låta henne skrika allt vad hon orkar, tjata och bli sur. Och inte blanda i sig så mycket. Låta det gå ut genom andra örat liksom. Sen om hon behöver hjälp för att lungna ner sig får hon ju det förstås. Det är en sak jag skulle vilja göra bättre som mamma, för det kommer alldeles för lätt ut ett lungna nu ner dig!, inte skrika!, nu ska du lyda eller... eller liknande.

Imorgon skall jag göra bättre!

Här är mina två snoriga ungar som höll hatt-modeshow idag:

Ljus i mörkret

Huu, vad det blir tidigt mörkt nu vintertid. Bäst att tända ljusen och njuta av stämningen de för med sig.

En till lek

Här leker de "yksi pieni elefantti marssi näin..." och marcherar runt köksbordet.

Nya favoritleken

Fredagsfiilis

Oj, vad bra fiilis vi haft det med barnen idag. Förutom ett utbrott har alla varit glada och nöjda. Vi sov t.o.m. bra förra natten. Bara Flickan ville på wc en gång, men Lillgubben sov från ca. 20.45 till 07, kanske bästa natten ever för honom. Och då är han lite flunsig nu. Även Flickan visar lite tecken på att bli flunsig, är lite täppt nu efter dagssömnen. Men ute var båda två ivrigt och glatt. Helt ljuvligt höstväder (det är inte vinter än fast det snöade) med alla fina, färggranna löv:

Så här mycket löv fanns det, att fötterna täcktes.

 En rolig bildserie på Flickan i lövhögen.

"Fiiina löv!"

Lillgubben somnade tyvärr, så han hann inte med i lövhögsleken:

Hur ska barnen kläs?

Det är mitt problem just nu. T.ex. idag då det var -1 grad enligt termometern (riktigt säker kan jag inte vara eftersom den förra vintern visade 5-10 grader mindre än vad det på riktigt var) ides jag ändå inte klä vinteroverallerna på barnen för hur ska de sen klara sig om det blir 20-30 grader kallt. Har det inte dessutom lovats bli en rekordkall vinter i år? I stället klädde ungarna en extra fleeceoverall under höstkläderna.

Finns det förresten inget ord på svenska som skulle sammanfatta både vår- och höstkläder, ni vet som välikausivaatteet på finska?



































Flickan fick en tjockare mössa på huvudet och Lillgubben en hjälmmössa och en vanlig pipo (har aldrig använt den kombinationen på mina barn tidigare, vi har alltid haft t.ex. vintermössor med band och "öronlappar" som skyddat även lite kinderna så tycker att vi inte behövt någon hjälmmössa under), men inga vintermössor ännu. Vantarna börjar vara lite si som så, Flickan klarar sig med sina välikausihandskar men Lillgubben brukar ha kalla händer så tjockare vantar måste vi kanske ta till redan nu.

Men hur tänker ni? Ska man redan klä vinterkläder på barnen i Helsingfors/huvudstadsregionen? Kanske vi måste gräva fram overallerna, mössorna och vantarna redan, mot vinter går vi ju ändå hela tiden.

Första snön

Nu är den här! På morgonen när vi tittade ut genom fönstret var marken vit och Flickan talade inte om något annat än att gå ut och leka i snön. Det gjorde vi efter att vi ätit frukost och hängt upp byket och torka och satt blöjlasset i tvätten.

Och så hoppas vi att mannen kommer helskinnad hem idag med sommardäck på bilen...

Födelsedagsfesterna

Det var ju meningen att berätta om Lillgubbens födelsedagsfester vi hade för snart två veckor sen. På lördag hade vi släktfest och huset var fullt. Barnen hade lekkamrater, då det fanns 5 barn under 6 år, och ibland gick det ganska vildt till. Som jag skrev då för snart två veckor sedan så var det ganska tungt. Visst är det jätteroligt att ha alla närmaste hemma hos oss ibland (två gånger i året) men en del släktingar kan ibland vara lite jobbiga. Och så var det ju mycket att fixa och städa och ordna.

Lillgubben och jag hade många ivriga hjälpredor när vi skulle öppna presenterna.

Den stiliga Lillemannen.

På söndag hade vi kompisfest med maskerad, så här inför Halloween, för dem som ville klä ut sig, det var alltså inte obligatoriskt. Som gäster hade vi t.ex. en kung, en sailor, en pepparkakspojke, en teekkari (teknologistuderande), en språkpolis (finska språket) och så vår familj förstås som bestod av Pippi Långstrump, Nasse, Gammelsmurf och Smurfina.

En del bilder är tydligen på mannens data, så jag ska kolla igenom dom på veckoslutet. Kakan var jag väldigt missnöjd på utseendemässigt, men smaken var god. Jag kan eventuellt visa bild på den också, men vi får se hur hemsk den såg ut, kommer inte mer ihåg (bild på den finnsockså på mannens data).