Utebloggen

I dag hann vi vara ute en god stund och vädret var fantastiskt, mycket solsken och våren kändes vara nära. När vi kom in började det snöyra igen.

Mycket skidåkare i trafiken och de hade även vågat sig ut på isen, fastän det varit plusgrader i några dagar nu. 

Jag är väldigt glad att vi inte gjorde oss av vår enkelvagn, Emmaljungan, fast mannen svor över alla vagnar vi har (enkelvagnen, dubbelvagnen och resevagnen) och den uteymme de tar. Jag skulle inte ha klarat mig utan Emmaljungan nu i vinter. Ifall jag skulle ha måstat använda dubbelvagnen dagligen skulle jag säkert ha sjunkit i djup depression och hållit mig inomhus efter att snön kom. Den är jättesmidig på bara vägar men ens lite mjuk snö på vägen gör att den åker fast i snön och är jättetung att skuffa. Över snövallar är den nästan omöjlig att få. Dessutom när det varit lite dåligt med plogade vägar den senaste veckan och det har varit svårt att komma fram med Emmaljungan också.

Med den här uppsättningen brukar jag röra mig och av någon konstig anledning får jag roade blickar och léenden när människor möter oss, speciellt då Flickan går själv och inte sitter/ligger i pulkan. 

Lillgubben brukar ligga vaken allt längre tider i vagnen och det börjar se positivt ut att han kanske någon gång får nån sorts rytm på dagen.