7 kg pure gold

Vi var på 4 månaderskontroll hos rådgivaren i dag med lillgubben. Det var läkargranskning också men jag vet inte riktigt vad allt läkaren kollade, vi talade om vakandet (han somnade först 3.15 förra natten) med rådgivaren under tiden. Han hade vuxit mycket i längd jämfört med vikten men nog är vikten också riktigt bra. Flickan vägde lika mycket i 7 månaders åldern och i denna ålder var hennes huvudomkrets 2 cm mindre. Det här är en sak som barnen är så olika på, flickan var smal och sirlig och vikten ökade mycket sakta (vi måste tom. gå på kontroll till Barnkliniken) medan lillgubben växer med bra fart. Men inte tycker jag att han är någon michelingubbe för den delen ändå. Lillgubben är på nåt sätt så pojkig (utseende och kroppsform) medan flickan var/är mera flickig. Men flickan är nog inte bara flickig till sitt temperament, om man tänker på gammalmodiga uppfattningar om flickor och pojkar.

Lillgubbens nya mått (i exakt 4 mån ålder) var:
Vikt 7050 g
Längd 67,5 cm
Huvudomkrets 42,6 cm

Det var faktiskt inget tal om fast föda, men kanske rådgivaren kommer ihåg min syn om saken och Snubisen tycks ju växa riktigt bra med bara mjölk ännu. Helst ammar jag de första 6 månaderna och så småningom börjar vi med fingermat (Baby Led Weaning). Så var det med flickan tills vi måste börja med puréer i 5,5 mån ålder för de på rådgivningen tyckte hennes vikt ökade för lite. Fasta födan hjälpte dock inget, tvärtom ökade viktprocenten (på minus-sidan) ytterligare.

Snubben som blev fyra månader gammal

Jag har lite motstridiga tankar om de senaste fyra månaderna. Å ena sidan känns det att tiden gått alldeles superfort och jag tycker att just föddes han ju men å andra sidan känns det som om lillgubben alltid skulle ha varit här. Han har tagit sin plats i familjen så naturligt att det inte skulle kunna vara på något annat vis. Det skulle inte kunna vara någon annan som är lillebror i den här familjen, den minsta av oss. Han känns så bekant redan (fastän det inte var så från första början) och jag kan lite gissa hurdan han kommer att vara när han blir lite större. I vissa fall är han så olik sin syster men så har de ju sina likheter också, som t.ex. nattsurrandet och vakandet. Han är alltid så glad och skratande, förutom då han har magknip men det har han rätt så sällan nuförtiden som tur. Han är en riktig charmör, flirtar allt vad han hinner, speciellt med mamma. Han är lite av en mammas pojke så där i allmänhet också. Och så tycker han ju så om sin storesyster, det är så hjärtskärande fint att se hurdan samhörighet och hurdant syskonband de bildat redan nu.

Så här sägs det om barn i fyra månaders åldern på www.vau.fi:

Tähän mennessä vuorovaikutus lapsen ja vanhemman välillä on tapahtunut enimmäkseen kasvojen ilmeiden avulla. Nyt lapsi käyttää kontaktin luomiseen entistä enemmän ääntään, ja etsii aktiivisesti äänilähteitä katseellaan. Ympäristöstään yhä enemmän kiinnostuneen vauvan huumorintaju alkaa kehittyä ja leikit pienokaisen kanssa ovat usein hauskoja kokemuksia. Äänet ja musiikki kiinnostavat: lapsi kuuntelee mielellään loruja ja lauluja. Hän oppii myös keksimään omaa ajanvietettä, osaa leikkiä jo hetken itsekseen ja nauttia siitä.
Yksin oleminen ei ole erityisen mieluisaa. Vauva osaakin jo tehdä selväksi, milloin seura olisi paikallaan tai milloin hän haluaa syliin. Hän hymyilee usein, erityisesti leikkiessään. Vauvan luonne ja temperamentti alkavat näkyä yhä selkeämmin.

Vauva tekee jo selkeän eron omien vanhempiensa ja muiden ihmisten välillä. Monet vauvat ovat näihin aikoihin hyvin sosiaalisia; he hymyilevät paljon, mutta toisaalta myös itkevät paljon huomiota saadakseen. Kyseessä on merkittävä virstanpylväs — vauva on oppinut, että on olemassa keinoja, joilla ihminen voi saada haluamansa!

Aistit ja motorinen kehitys:

Vauva kuuntelee keskittyneesti ja osaa erottaa monet erilaiset äänet toisistaan. Hän kääntää päätään äänen suuntaan, vaikka äänilähde olisi näkökentän ulkopuolella. Sylissä kannettaessa hän jaksaa jo kannatella omaa päätään.
Omia käsiään ja esineitä ympärillään vauva tutkii  mielellään maistelemalla ja pureskelemalla. Hänen näkönsä on nyt yhtä tarkka kuin aikuisilla ja myös kyky nähdä värejä on täysin kehittynyt. Silmiään vauva osa liikuttaa puolelta toiselle ilman, että pää kääntyy  mukana. Hän leikkii sormillaan entistä enemmän ja tutkii, mitä kaikkea niillä voi tehdä.
Vauvan liikkeiden koordinointi tarkentuu. Niska- ja selkälihakset voimistuvat. Päinmakuulla vauva saattaa jo tavoitella esineitä ja yrittää ryömiä niitä kohti.

Kiinnostuksen kohteet ja aktiviteetit:

• Alkaa ymmärtää, että asiat ovat olemassa silloinkin, kun niitä ei voi nähdä
• Alkaa oppia arvioimaan etäisyyksiä, mm. räpyttelee silmiään, jos jokin ja joku tulee liian lähelle kasvoja
• Oppii odottamaan vuoroaan ”keskustelussa”
• Kaikki mahdollinen kiinnostaa. Katsele, kosketa ja haistele yhdessä lapsen kanssa. Juttele asioista ja esineistä.
• Vauva yhdistää mielessään äänensävysi ja kasvojenilmeesi kuulemiinsa sanoihin.
• Useimmat lapset rakastavat musiikkia. Heistä on mukava tanssia aikuisen sylissä, pyöriä ja keinahdella musiikin tahtiin. 

På besök hos Asko

I kväll efter att hela familjen ätit middag tillsammans stoppade jag lillgubben i babyskyddet och åkte i väg till Asko. Där spenderade vi en god stund och hem kom vi med nya fina saker. Ska visa dem i morgon när det är ljust. Nu är jag bara så uppspelt och går på övervarv av dom fina sakerna att jag säkert inte kommer somna på länge.

Det finns hopp

...om att våren kommer i år också, fastän jag menade frysa ansiktet av mig i dag. Skulle det inte bli varmare mot slutet av veckan? Vad jag baserar min tes (att våren kommer) på är detta:

Alltså vadå? Det har varit närmare -30 grader kallt förra veckan och nu när det varit lite varmare i några dagar börjar denna stackars lilla syrenbuske göra knoppar.

Här inne hos oss har vi också lite tidig vår i form av tulpaner och dagen började flickan och jag med en vitaminbomb i form av en smoothie.

Min smoothie innehöll turkisk yoghurt, banan, kiwi och blåbär. Flickans var likadan men innehöll juduurt, menaam, tiivi och båbää.

Hur det är att vara en två-åring

Kaksivuotiaana lapsen tunne-elämä kuohuu – ehkä oletkin jo huomannut sen? Kun lapsi lähentelee kahden vuoden ikää, hänen riippumattomuudentarpeensa ja uteliaisuutensa vain lisääntyvät. Tämän seurauksena lapsi alkaa tutkia jännittävää ympäristöään. Mutta maailma ei ole helposti ennustettavissa, eikä lapsi pysty aina tekemään sitä, mitä hän haluaa. Elämän pettymykset voivat aiheuttaa valtavia raivokohtauksia ja syvää epätoivoa.
Kaksivuotiaana lapsella on tarve tulla vanhemmista riippumattomaksi samalla kun hän on riippuvainen vanhemmistaan. Siksi lapsen elämä on tässä iässä hyvin vaativaa hänelle itselleen – ja ympäristölle. Kaksivuotiaiden on vaikea käsittää sitä, etteivät he aina voi tehdä kuten haluavat, tai että he eivät pysty tekemään kaikkea haluamaansa. (www.vau.fi)


Det här är något man märker av varenda dag. Flickan är/vill vara så stor men ändå samtidigt ännu så liten. Man får förundra sig över vad allt hon kan och hur mycket hon vill försöka själv, men sen igen vill hon vara bebis ibland och vill att mamma ska hjälpa, "Mamma auta!" hör man då. Ofta får hon också raseriutbrott då hon inte lyckas med något och hon tycks ha ärvt sitt tålamod av far sin eftersom hon tappar nerverna nästan genast och kastar handskarna i disken. Man får typ sitta bredvid och förklara fas för fas vad hon skall göra och lugna henne i mellan. Kräver tålamod av en själv också. 

Lapsen mielikuvitus kehittyy, ja kaksivuotiaat pitävät ”matkimisleikeistä” ja teatterileikeistä, joissa esiintyy nukkeja ja pehmoleluja. Koska lapsen kyky nähdä asiat toisen ihmisen näkökulmasta on parantunut, hän pystyy vähitellen kuvittelemaan, mitä muut ihmiset – mukaan lukien nuket ja nallet – tuntevat ja ajattelevat eri tilanteissa. Näin syntyy paljon erilaisia jännittäviä leikkejä, eikä lapsen ole aina niin helppo erottaa kuviteltua todellisuudesta. (www.vau.fi)

Så sant, så sant! Dockorna ammas, byts blöjor och kläder på, skuffas i dockvagn eller flickans gåkärra, ifall dockan faller eller slår huvudet blåses det på pipit och tröstas och kramas. Dockorna har också en egen potta och de ska alltid med på wc. Mjukhunden förs "ut på länk" och ännu på hösten, då våra riktiga hundars leksaksgris var i skick tog flickan grisen med sig ut i ett Flexi-koppel. Hemma går hon med handväskan på axeln, telefonen mellan örat och axeln, en docka under armen och en annan i vagnen som hon skuffar med andra handen och så prepplar hon på i sin telefon. Ifall flickan ser något på tv hon vill ha kan det vara jättesvårt att förstå att det bara är en bild på tv och inte verklighet. 

Kaksivuotias nauttii leikkimisestä muiden lasten kanssa, ja siellä, missä ennen leikittiin vierekkäin istuen, tehdään vähitellen yhteistyötä ja jaetaan leikkejä toisten kanssa. Tämä ei kuitenkaan aina ole niin helppoa – sanat ”minun” ja ” oma” ovat ahkerassa käytössä!

Kaikenlainen lajittelu ja luokittelu on lapsesta mielenkiintoista; esimerkiksi esineiden paneminen oikeaan laatikkoon väristä ja muodosta riippuen. Lapsesta on hauska kokeilla helppojen palapelin kokoamista, ja hiekan ja veden kantaminen paikasta toiseen on myös suosittu leikki. (www.vau.fi)

Detta märktes redan på sommaren och hösten när vi byggde terrassen. Hon var där och hjälpa till, bärde sand i sin hink eller skuffade sanden i sin skottkärra från ett ställe till ett annat. Hon plockar spikar i en burk och skruvar i en annan osv. 

Motorikens utveckling var viktig förra året, med viktiga milstolpar som att gå, springa och sträcka sig efter saker. Detta år kommer du att se stark utveckling i tankeförmågan. Ungefär vid den här tiden, börjar ditt barn forma bilder i huvudet, organisera i kategorier och arrangera saker i ordning. Minnet förbättras också och en minoritet av barn känner redan till grundfärgerna. Vissa kan till och med räkna till fem. (Se vad som händer i huvudet på ditt barn.) (www.babycenter.com)

Flickans minne är verkligen bra! Hon kommer ihåg saker från jättelänge och man kan inte lova vad som helst eftersom man då måste fullgöra det också. Vi brukar t.ex tala om vad vi ska göra efter middagsvilan osv.

Nu kan du kanske föra en konversation baserad på meningar med två eller tre ord med ditt barn. Hon eller han lär sig nya ord hela tiden, börjar få en uppfattning om syntax och blir bättre på att uttrycka sina behov, önskningar och idéer. I takt med att ditt barns känsla för sin egen individualitet växer, börjar det prata om sig själv – vad han eller hon gör, tycker eller inte tycker om saker. Dessa åsikter, som kan vara nog så starka, kan ge upphov till konflikt om du ignorerar dem – försök att hitta den gyllne medelvägen och uppmuntra ditt barn att samarbeta med dig. (www.babycenter.com)

Dagligen kommer det nya ord och uttryck ur flickans mun. Hon apar efter precis allt hon hör, vilket ibland är lite tråkigt. En gång vi var på K-Rauta var det en man som gick och svor i telefon och flickan rabblade upp vittupaskavittupaskaperkele i bilen när vi körde hem. Nuförtiden om hon hör någon svära börjar hon med samma radiramsa, som vi så hoppas att hon skulle glömma bort. Vi har inte uppmärksammat detta med att förneka, för hon märker ju genast att det är något förbjudet. I stället har vi försökt distrahera henne med något annat, börjar t.ex. sjunga något med henne. Nuförtiden talar flickan faktiskt mera "riktiga ord och meningar" (sånt man förstår) än oklart svammel.

Och till slut ännu ett stycke från Vau.fi, som jag själv borde försöka komma ihåg lite oftare. Att inte så ofta vräka ur mig ett nej och låta flickan försöka och göra själv. Att komma ihåg att städa undan såna saker hon inte får röra så man slipper tjata om samma sak om och om igen och på detta sätt undviker eventuella gräl och utbrott.

Kaksivuotiaat ovat energisiä. Heillä on paljon projekteja, paljon koettavaa ja tutkittavaa. Lapset ovat tässä iässä iloisia ja ilahduttavia – ja kehittyvät koko ajan itsenäisempään suuntaan. Olette varmasti jo kokeneet, että lapsi irrottautuu teistä yhä enemmän, ja tämä prosessi kestää melkein aikuiseksi asti. Nyt lapsi ottaa enemmän vastuuta itsestään, ja hänelle itselleen on tärkeää tuntea hallitsevansa asioita ja tuntea itsekunnioitusta. Tässä suhteessa te vanhemmat olette lapsen tärkeimmät oppaat ja avustajat.

Lapsen itsetietoisuuden ja tahdon kasvaessa on tärkeää, etteivät vanhemmat pidä tätä ainoastaan merkkinä huonosta kasvatuksesta. Te voitte auttaa lastanne etenemään askel askeleelta. Ei oikeastaan ole kummallista, että sana ”ei” on yksi lapsen ensimmäisistä sanoista. Se on yksi niistä sanoista, joita vanhemmat käyttävät paljon. Pienelle ihmiselle maailmassa on paljon koettavaa ja ihmeteltävää, ja teiltä saatu palaute on lapselle tärkeää tietoa siitä, mikä on hyväksyttävää ja mikä ei.

On todellinen taito savuttaa tämä tavoite toistamatta koko ajan sanaa ”ei”. Kun te itse koette ja näette, että lapsi tuntee vastuuta omista valinnoista ja että hänen tekemänsä valinnat ovat oikein, tämä heijastuu lapsenne silmistä. (www.vau.fi)

Han kan

Vad han är duktig vår lilla. Idag vände han sig från rygg till mage via högra sidan. Tidigare har han gjort det bara via vänstra sidan och högra sidan av kroppen har allmänt varit svagare än den vänstra. Men nu visade han oss att han nog kan. Jag kommer faktiskt inte ihåg när flickan vände sig för första gången och när hon kunde det åt båda hållen, måste kolla upp. Lillgubben är snart 4 månader.

Höjdskräck

Det fick jag lite igår när jag gick och lade mig. Vi sov första natten i den nya sängen och bottnet var kanske en aning för högt när man ordagrant måste klättra upp i sängen. Idag ska vi fixa höjden, så vi slipper vara rädda att falla ur sängen.

Valvakan med runebergstårtor

Det hade vi ikväll och fick tom sällskap av världens bästa grannar. Jag gjorde dessutom runebergstårtor för första gången och riktigt smaskens blev de. Om butikens tårtor tycker jag inte om. Här är receptet på runebergstårtorna, jag mixade lite två olika recept.

Runebergstårtor, ca. 20 st.


200 g margarin
2,5 dl socker
2 ägg
80 g mald mandel
2 dl malda havrekex
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma 3/4 dl mjölk eller grädde

Glasyr:
1 dl florsocker
1 msk citronsaft


Blanda ägg och socker poröst. Blanda alla torra ingredienser skilt och häll dem i ägg-socker blandningen. Häll i det smultna margarinet, blanda om och häll ännu mjölken/grädden i och blanda ordentligt. Klicka i muffinsformar. Grädda i ugnen, 200 grader, i 13-15 minuter. När tårtorna har svalnat sätt en liten klick hallonsylt på och glasyr runtom.

Veckoslut

Vad härligt det är med veckoslut igen. Fredagar har en särskild stämning redan från morgonen, när man vet att man har hela veckoslutet framför sig. Fastän någonn skulle kunna tänka att där sitter hon ju bara och lorvar hemma dagarna i ända, så inte känns ju veckosluten någonstans, men nog gör det. Nog är det ju en helt annan sak när pappa är hemma hela dagar och hela familjen har gemensam tid. Och ibland får jag också egen tid, som imorgon när jag går och provar ögonfransförlängningar för första gången. Det var ett CityDeal erbjudande så jag vet inget om stället i fråga, hoppas på det bästa. Men som sagt så njuter vi av veckosluten och vår familjetid. Imorgon blir det eventuellt barnens mormor och moster som det gäller, vi blir tom kanske övernatten.

(Bilderna har inget med inlägget att göra...)

Svårigheter att somna

Varför måste det bli gräl varenda en jävliga dag om dagssömnen? Nu har det gått ganska bra, förutom några enstaka trotsutbrott ända tills det är dags att sova. Eller flickan går ju riktigt snällt och sova men så härjar hon bara på i sängen. Hon hoppar och skriker, klär av sig, tar bort lakanen i sin säng och kastar allt hon får loss så långt hon orkar, hoppar och sparkar lite till, skriker och tjuter, slår huvudet i sängändan i mellan och gråter en skvätt, vill och kissa eller dricka ifall man går upp till henne och så vill hon plötsligt ha alla kläder på sig igen och kan ju förstås inte göra något själv.

Ifall man försöker få henne att lugna ner sig och talar lugnt och snällt med henne fortsätter samma rumba igen. Det kan hålla på i 1,5-2 timmar. Och då är hon ändå jättetrött, gnider sina ögon och gäspar, blir gråtig och gnällig. Men sen när man får enough och blir lite arg, ofta är flickan så megatrött redan vid det här laget att hon själv bara gråter och gnäller, så börjar hon sova efter en kort stund. Vad beror det här på? Varför måste man alltid bli arg och grälas innan hon kan börja sova?

Jag skulle inte villa skrika och gorma men det tycks vara nödvändigt nuförtiden. Och ifall vi skiter i dagssömnen och hämtar ner henne efter en stund är hon grinig hela dagen och ingen orkar med henne då. Kan någon snäll själ hjälpa mig nu?! Ska vi skita i dagssömnen eller försöka ännu? Och ifall vi försöker ännu hur ska vi gå till väga? Den här mamman skulle inte orka med det här crapet mera! Suck.

P.S Dessutom får jag huvudvärk av grälandet