Dille dång

På sommaren då Bron (den där serien) började, hann jag kolla det första avsnittet, men sen glömde jag bort att titta. Jag sparade avsnitten på digiboxen då jag kom ihåg och nu på hösten fortsatte jag att spara serien. När jag varit hemma med sjuka barn de senaste veckorna tänkte jag att nu skall jag titta igenom serien. Jag brukar vilja se serier ganska intensivt, hatar t.ex. att vänta en vecka på nytt avsnitt av Grey's anatomy (och ändå måste jag se den varje vecka, kan inte låta bli att se, annars kunde jag ju se hela säsongen senare på en gång).

Nåja, tillbaka till Bron. Jag såg första avsnittet på nytt så jag skulle vara helt på kartan om händelserna. Så fortsatte jag se, såg kanske 3 eller 4 avsnitt per dag. Jag undrade hur serien var så kaotisk och ologisk, klagade även för min man över hur serien gjorts så konstigt. Att händelserna mellan två avsnitt inte alls hängde ihop. Hur det hoppade typ mellan två olika år. Nå, jag fortsatte se men hängde inte alls med. När jag sett det åttonde avsnittet märkte jag att jag inte hade det nionde på digiboxen, så jag kollade om det fanns på Arenan eller någon annanstans på nätet. Började gapskratta och sa till min man att det kanske inte är så konstigt att jag inte fattar händelserna när jag sett två olika säsonger blandat, typ varannat avsnitt ur säsong 1 och varannat ur säsong 2. Alltså hur korkad får man vara?! Men kanske jag kan skylla på tröttheten och mattheten, när vi fått sova så dåligt på senaste när barnen varit sjuka. Men ja, inte fattade jag att det kommit ut två säsonger.

Nu kollar jag på första säsongen från Netflix, hann som tur inte spoila nåt för mig.

Och "dille dång" brukar vi säga här hemma när någon är lite dum eller fånig eller tassig.

Snön

Idag hade första snön lagt sig på marken. Förra fredagen regnade det någon slags snöslask, men det blev inte på marken utan smalt genast bort. Men idag var marken vit och vi kunde glida ner för en backe med vagnen med Lillgubben när vi fört Flickan på dagis. Fast på dagen smälte ju den här snön också bort.

Pyjamasdagen

Idag har vi hängt i pyjamas hela dagen. Eller tja, jag hade nog ordentliga kläder på mig när vi var till matbutiken och apoteket, men ungarna klädde bara ytterkläder på pyjamasarna.

På måndag var Lillgubben snuvig men annars ok. Barnen började på dagis igen, nu på det nya dagiset (jee!!) och mannen gick tillbaka till jobbet. Måndag kväll steg febern och på tisdag blev mannen och ungen hemma. Jag kände mig lite krasslig hela dagen och på eftermiddagen när jag kommit hem från jobbet slog flunsan till ordentligt. Och nu är vi flunsiga alla tre; barnen och jag. Mannen åkte på arbetsresa och kommer hem imorgon för att åka iväg på nytt på fredag.

Dagen har gått förvånansvärt bra med tanke på hur mycket man fått gräla med Flickan nuförtiden och hur jobbig hon har varit. Mer om det i ett eget inlägg.

Eftersom mannen är borta skriver jag det här med telefonen och tycker att det är lite skrangligt. Få se om jag kan sätta till några
bilder alls...

Long time no see

Tänkte höra av mig igen. Har haft en enorm bloggtorka, har inte orkat logga in på min egen blogg i evigheter och det har varit lite dåligt med att orka läsa andra bloggar också. Men om jag nu igen skulle ta tag i saken. Något som jag tror har påverkat mycket är att det blivit svårare att lägga upp bilder på bloggen och själva skrivandet också. Min laptop är ganska gammal redan och har haft lite problem nu som då, och situationen med den är nu den att datan inte laddar upp batteriet så den måste vara fast i kabeln hela tiden, vissa tangenter fungerar inte riktigt som de ska och man får knäppa riktigt hårt för att få t.ex. ett mellanslag (en tangent fattas helt och hållet dessutom) och hårdskivan vill inte hållas på plats så den lossnar jämt och man måste skruva upp luckan i bottnet och klicka hårdskivan ordentligt på plats och eftersom hårdskivan inte tycker om det har den blivit bytt redan en gång och nu har jag så lite utrymme på den att alla mina bilder måste laddas upp på en yttre hårdskiva som jag måste gräva fram och klicka fast i laptopen. Och så har jag inte bilderna till hands då jag får inspiration. Dessutom hatar jag det att jag måste först ladda upp bilderna till Photobucket eller dyligt och därifrån ladda upp på bloggen, tar en evighet. Och som sagt har jag ingen fin smartphone, utan en många, många, långa år gammal vanlig Nokia. Men men, det ska nog bli bra.

Kanske jag skaffar en ny telefon när jag fyller 30, telefonen har nämligen också sina problem. Ungarna har lyckats "installera" en everlasting ficklampa på den, dvs. föllt den i golvet så den gått i bitar och efter det lyser det en lampa bak på telefonen alltid. Fastän den skulle vara avstängd. Endast det att man tar batteriet loss släcker lampan. Och så tar batteriet slut ganska snabbt.

Jag har flera inlägg som jag börjat med men inte fått färdiga, inspirationen har tagit slut mitt i, så det kan hända att jag publicerar dem ifall jag får dem färdiga. Så det kan hända att det dyker upp inlägg med konstiga datum...

Maitotyttö

Eller Mjölkfamilj kanske, eftersom det oftast ser ut så här i vårt kylskåp:

Suddig bild, I know, men ni fattar pointen.

På jobbet blev jag kallad till Maitotyttö när jag brukar ha en liter mjölk/vecka med mig så att jag kan dricka mjölk på lunchen (har alltså mat med mig hemifrån). Mjölk är en sak jag inte skulle kunna leva utan och mjölk måste vi alltid ha i kylskåpet. Ifall mjölken tar slut är det verkligen bråttom till matbutiken!

Ont om tid

Igen är jag i den här situationen, då jag inte hinner göra annat än föra barn på dagis (efter att ha stått ute i kylan och frusit rumpan av mig när bussarna är supersena), jobba, hämta barn från dagis, vistas ute, laga mat, tvätta kläder, lägga barn och gå själv och sova. Jag har haft några lite längre arbetsdagar då jag varit på första hjälpkurs och vi haft vattenräddningsskolning på jobbet. Så har vi haft bankärenden mm. att sköta på eftermiddagarna så det känns att några veckor bara har försvunnit någonstans. Jag ska försöka aktivera mig igen, tycker det är synd att jag inte har något uppskrivet åt mig själv. Jag brukar nämligen skriva om största delen här, så bloggen fungerar som en dagbok för mig själv. Då vi var hos läkaren t.ex. kunde jag bara kolla upp från bloggen när vi varit sjuka (det var en och annan gång). Men nu skall jag gå och lägga mig, igen, för att börja allt om på nytt imorgon, igen. Godnatt!

Ny energi, nya tag!

Fredag igen. En arbetsvecka (nå, halv i vårt fall) avklarad igen. Livet känns härligt när man äntligen börjar vara frisk. Antibiotikan hjälpte och jag har kunnat andas smärtfritt och ganska lätt sedan tisdag/onsdag. Jag har energi och ork på ett helt annat sätt igen och börjar lida av symptomen som kommer varje år någon gång under våren. Inredningsivern.

Jag tror faktiskt att vi inte gjorde något angående renoveringen eller inredningen förra året. Det var ju mycket tal om olika projekt men sist och slutligen snubblade det på antingen inspirationsbrist (inte från min sida) eller finansiering (närmast från min sida). Men i år lovar jag att det ska hända något! Nedre våningens tak har det nu varit tal om en tid redan och eftersom det inte blev någon renovering under julhelgerna så har mannen och grannen lovat ta tag i saken så fort som möjligt. Det förutsätter bara att vi hålls friska och att vi hittar en tid som passar alla inblandade. Jag skulle vilja delta i renoveringen (och få göra annat än agera som personlig assistent och bära saker och laga mat för en viss mister bossy boss när det gäller att fixa saker...) och då borde vi få barnen någonstans och skötas.

Några andra projekt har jag också i tankarna. Övre våningen började jag röja redan på onsdag då jag fick vara alldeles för mig själv sista sjukledighetsdagen och vi borde bygga väggen färdig, den väntar på någo internetkablar och dylikt som ska dras till övre våningen så att vår internetconnection skall vara så bra och trådlös som möjligt. Eller nåt liknande. Jag hatar förresten alla världens kablar och sladdar som går kors och tvärs i vardagsrummet under och bakom soffan och samlar sjukt mycket damm och hundhår och är svåra att dammsuga då alla Elisas boxar, reitittimet och vad allt där finns faller omkull och sladdarna lossnar. Efter att de här kablarna dragits till övre våningen på sin rätta plats och andra sidan av väggen byggts upp kan vi fortsätta göra nytt golv och sedan få skjutdörren mellan barn- och arbetsrummet äntligen på plats. Inte har den ju stått i vårt badrum/hemvårdsrum i några år snart...

Det andra projektet gäller förvaringsutrymmen. Dem har vi ganska lite av i vårt hem, ett ganska stort klädskåp i vårt sovrum, ett likadant i barnrummet som det är meningen att även leksakerna förvaras i i framtiden, ett förråd under trapporna och ett uteförråd. Uteförrådet är proppfullt med barnvagnar, mannens fiskegreijor, renoveringsstuff mm. Inneförrådet rymms man inte in i och man hittar inget där eftersom allt ligger huller om buller på golvet och på byrålådorna som vi har där. Någon gång var det riktigt städigt och fint men inte längre. Vi har märkt att det inte fungerar med byrålådor där eftersom vi måste förvara saker på golvet också, som t.ex. dammsugaren, symaskinen, resekylskåpet, en del verktyg mm. Min idé är att sätta upp hyllor på väggarna och förvara sakerna i hyllorna och i (utdragbara) genomskinliga lådor på hyllorna. Då behöver man inte reservera lika mycket tomt utrymme framför hyllorna som framför byrån i nuläget och då ser man genast vilka saker ligger var.

Jag blir ofta bara lite oinspirerat bemött med mina idéer och förslag. Vi ser så olika på saker. Jag planerar lite ditåt, fast i mitt huvud är planen kristallklar och till slut tänkt medan min man skall ha allting skriftligt på word, en bekostnadsuträkning gjord på excel och en noggrann ritning på projektet gjord med t.ex. ett CAD program. Ja, det är kanske största orsaken till att allting framskrider så dödens långsamt hos oss...

Bråttom bråttom

Vi har haft fullt upp med kalasandet hela veckoslutet och den här dagen gick i ett huj. Vi kom hem från jobb och dagis (gick inte ens på simningen) och plötsigt var det läggdags igen. Hemskt när man är trött hela tiden och hemma måste man göra mat, städa, tvätta kläder mm., så när ska man hinna hänga med ungarna, spendera ordentligt tid med dem. 100% tid, inte lite ditåt, då man lagar mat samtidigt eller plockar undan smutsiga kläder eller leksaker och muttrar samtidigt några sura ord. Nästa veckoslut skall vi ta igen den gemensamma tiden!

Julkänslan börjar smyga sig fram

Nu börjar jag äntligen få tillbaka min julkänsla. Hade redan en ganska bra julfiilis i början av december och jag brände flere ljus (tuikkun) per kväll, drack lite glögg  och gjorde julstjärnor. Men poff, så var den känslan borta! På onsdag var vi och hämtade en gran men den spenderade 2 dygn i grannens garage så den skulle vänja sig med värmen så småningom. Ikväll hämtades den in och Flickan hoppade jämnfota och jublade Vilken fin gran, vi har en julgran, hurra vad fin gran vi har!! Vi har pysslat på de sista korten med Flickan (de vi skall ge personligen) och gjort pepparkaksdeg, nu står den i kylskåpet tills imorgon.

På förmiddagen drog jag min rumpa upp från soffan och efter länken åkte vi in till stan med ungarna. Flickan var ivrig, för hon skulle få åka stadiin. Där gick vi och kollade på julmarknaden, det måste jag göra varje år, och shoppade en leksak i trä åt Lillgubben så han också skall få något annat än en Angry Birds reflex av sina föräldrar och ett par Rasavil handskar åt honom, för hans händer alltid är kalla i de vinterhandskar han nu har. Honom jag köpte leksaken av var där förra året också och då köpte jag ett elefantpussel med 10 elefanter som man sätter fast i varann så de bildar ett långt led. Den har varit pop och Flickan har sjungit 1 pieni elefantti marssi näin... då hon pusslat med elefanterna. En annan försäljare jag letade efter var en som säljer handgjorda silversmycken. Han var där igen och jag hittade det smycket jag blev förälskad i redan förra året. Priset var bara lite för stort för min vårdledighetspenning, så jag lovade komma nästa jul igen och leta upp honom, då jag är på jobb och eventuellt kan betala 90€ (80 utan kedja) för ett smycke. Han berättade att de skall vara på salutorget nästa sommar (de har en butik i Barcelona, där priserna är dubbla) och lovade ha samma halsband då också.

Efter att vi tittat igenom alla de små stugornas utbud gick vi och åt ärtsoppa och laxsoppa till sen lunch och gick via Stockmanns julfönster (tycker förra årets var finare) till bussen. Där började Flickan snyfta och sa att hon hade kallt och att hon inte hade sovit alls. Hemma brukar hon ju inte villa sova alls men tydligen behöver hon den där sömnen ändå för hon somnade på några fjuttiga minuter i min famn när jag värmde henne i bussen. Jag måste flytta på mig några gånger när det kom en till vagn och Flickan reagerade inte alls, så jag måste göra en switch. På något sätt fick jag Lillgubben lyft från vagnen till bänken och med ena benet hållet emot att han inte föll ner från bänken, samtidigt som jag hade Flickan i famnen och lyfte henne i vagnen. Jag hade tagit Manducan med mig just p.g.a det här om Flickan skulle slockna, men det visade sig vara lite krångligare att få Lillgubben i Manducan på ryggen med alla tjocka vinterkläder på ensam. Som tur satt det en vänlig dam bakom oss som erbjöd hjälp.

Samma kan jag inte säga om en högljudd bitter gubbe, som började tala högt skit om mig och mina barn, som båda då antingen sov eller satt tyst och snällt på sin pats, direkt han fick syn på oss på den plats som är reserverad för barnvagnar. Tydligen hade han velat komma och sitta där för han hade stora kassar med sig och tog illa upp. Han talade nog allmänt om saatanan kakarat och Suomen tulevaisuuden sukupolvi som inte behöver tänka något eller göra något arbete och något liknande. Och varje gång sneglade han bakåt på mig och mina barn. Jag var så arg, så arg men sa inget eftersom han inte sa något rakt åt mig. Men om han hade gjort det skulle jag ha berättat en och annan sanning för honom. Och önskat honom också en väldigt trevlig jul till slut. Men som tur lyckades inte ens han dra ner på den smygande julkänslan och nu är jag riktigt förväntansfull inför jul.

Tyvärr blev det inga bilder idag, det var så jävla kallt så jag inte hade lust att stanna och fotografera något extra idag.

Ledsamt

Nog var det lite ledsamt att åka hem från klubben sista gången idag. Flickan har verkligen trivts där och tyckt massor om att gå på klubben. Om ledaren och om kompisarna. Kanske just det, att de bara varit 4 barn, har gjort att de blivit en så tight grupp. Fast de är väldigt olika åldrar, en några månader yngre flicka än vår Tinna och Tinna själv och 2 äldre barn, andra 4,5 år och andra 5, har de alla lekt fint ihop. Alla tyckte det var så synd att Flickan inte fortsätter där och jag måste typ hålla mig för att inte gråta när Flickan räckte över blomman vi skaffat och julkortet hon själv gjort till ledaren och de kramades. Jag hoppas hon får en lika fin dagistant sen. Verkligen synd att den blev så kort tid för Flickan på klubben. Och så hoppas jag att de får något barn eller två till till klubben för det ser annars illa ut att de inte får fortsätta, viket vore jättesynd. Klubben är belägen i Månsas och den är menad för barn omkring 2,5 år och äldre.

Trötta

Idag har vi varit trötta hela högen. Lillgubben vaknade lite efter tre förra natten och vägrade bli i sin egen säng, mest troligen p.g.a att han också är lite snuvig nu igen. Jag måste ju avboka eller flytta på min visdomstandoperation som borde ha varit på onsdag för jag var alldeles täppt och hade ont i svalget/halsen. Han sov, eller man kan säkert inte kalla det för att sova, bredvid mig och sparkade och snurrade hela natten och när Flickan vaknade var jag trött, trött, trött. Konstigt nog kom vi i tid iväg och var tidigare än någonsin på klubben. Barnen sov förstås olika tider, för Lillgubben somnade i vagnen då vi var och hämtade Flickan och vaknade när vi kom hem, då Flickan skulle gå och sova. På eftermiddagen hann jag sova en 15 minuters snutt och då såg det ut så här när mannen kom hem och hittade oss i soffan.

Tidigare på dagen såg det igen ut så här när Flickan sov med sin nalle, med en sandal på foten, i famnen och inlindad i min sarong. Utan kläder och åt fel håll i sängen (hon kallar sig själv Pippi) förstås.

Och veckoslutet då?

Lördagen var väldigt lång, efter shoppingen satt vi ihop den nya möbeln, tömde ur allt från den gamla tv-bänken och mallade den nya på sin plats. Vi åt och bytte bilstolarna till min mammas bil, packade ihop våra saker och den gamla tv-bänken i vår bil och förde den ännu till min syster på kvällen. Mannen och min syster blev där och fixade och jag och mamma åkte till henne med ungarna och började natta dem eftersom det blev så sent så vi blev hos min mamma över natten. Flickan gick helt på övervarv och det var väldigt svårt att få henne att sova. En knapp timme efter att hon somnat vaknade hon och spydde så det sprutade i en stor båge. Det blev dusch, klädbyte, lakan- och sängbyte men som tur var det inte någon magsjuka eftersom hon inte spytt eller mått illa efter det. Kanske det var snoret/slemmet som rann ner i halsen/magen eller det att hon härjat så mycket som orsakade det. Vem vet.

Idag hämtade vi hundarna hem, åkte på barnens julfest och kom via matbutiken hem först på kvällen. Ett hektiskt veckoslut är slut igen och julen bara närmar sig. Borde fixa alla julklappar och hinna ta julkortsbilder på barnen. Jag väntar inte så hemskt mycket på det för jag har för mig att det kommer att vara väldigt mycket svårare än förra året då den mindre var 2 månader gammal och bara sov...

Hjälpredan

Jag har en ivrig liten hjälpreda som vill manövrera dammsugaren då det städas. Antingen drar han den efter sig eller så kan han också skuffa den så här:

Och så har barnen sin egen röda dammsugare, som syns på den övre bilden, som de surrar med dagarna i ända.

Allting och ingenting

Har egentligen inte något viktigare att säga, men tänkte bara meddela att I'm alive, I'm still alive fast det inte har hörts något på några dar. Hektiska dagar och fullspäckade kvällar. Blev lite chockad över minusgraderna i morse, -18 grader, så vi fick gräva fram Lillgubbens Ticket to Heaven haalare, fastän den ännu är pikulite för stor, för den andra haalaren han har är inte så varm. De nya (begagnade) Kuoma skorna, som jag fyndade förra veckan på Fida som öppnades i samband med vår nya/gamla renoverade närbutik, kom också i användning och hans fötter var faktiskt varma. Ikväll var då Bloggprisgalan, men jag hann inte ens se på den här hemifrån. Någon gång skulle det vara roligt att gå på galan, kanske nästa år...

Nå ja. Det blev en enda röra, men jag ska försöka återkomma imorgon med något vettigare. Tänkte göra ett försök på en Mariannechoko-hallon pavlova till efterrätt på vår Självständighetsdagsmiddag hos min mamma. Och så skall vi checka syrrans lägenhet för första gången, spännande!

Kära julgubben, del 2

Nu kommer del 2 av julklappsönskemålen, d.v.s. mina egna julklappsönskemål. Jag brukar ha lite svårt med att hitta på något helt personligt som jag skulle önska mig till födelsedagsgåva eller julklapp, sådant som skulle vara bara för mig. Ofta är det inredningsprylar eller saker till hemmet, liksom även denna gång till stor del. 

- Kärl/tallrikar
*Vita KoKo tallrikar, jag är urled på våra mörkblåa kärl som jag skaffat som tonåring, dessutom tillverkas de inte längre och jag har inte alla delar/tillräckligt av dem anyway. Och så tycker jag att maten ser bättre ut på vita tallrikar, har tänkt att vi kan sen pigga upp dukningen med att skaffa färggranna kärl till de vita, men basuppsättningen skulle vi ha i vitt.






















 





















Låga tallrikar, både stora och små (nu märkte jag att det kommit en annorlunda stor tallrik också, med små kanter men den har jag inte sett live någonsin så jag vet inte vilken är finare, men den där med större kanter (på bilden högst upp) tycker jag i alla fall om), djupa tallrikar, någon sorts skålar för t.ex. förrätt eller efterrätt (de finns så många olika skålar och fat så på bild vet jag inte vilken skulle lämpa sig bäst, men en sån där "passlig" skål).

*Nero tallrikar, 25x25 cm och 20x20 cm också i vitt. De här tycker jag så mycket om, tycker de skulle passa till fester och andra lite finare middagar ypperligt. Och så går de också att kombinera med KoKo serien bra, har tänkt på det en längre tid och nu såg jag att Sophié hade gjort det, så det är bevisat att det ser bra ut!



Så tycker jag också att den här KoKo kannan är fin:


* Glas


Bl.a. Iittalas genomskinliga 21 cl Kartio-glas, genomskinliga och/eller gråa 40 cl Kartio-glas, genomskinliga och/eller gråa Aino Aalto glas både i storlek 22 cl och 34 cl.

Alla bilder lånade från Iittala store.

- En Sarpaneva gryta har varit på önskelistan länge, men den är så hiskerligt dyr. Men en gryta önskar jag att vi hade, det blir inte riktigt samma feeling i maten när man kokar den i en kastrull istället för gryta...



Även denna bild lånad från Iittala, där jag märkte att de har julrea på Sarpaneva grytorna. 

- Olika färgers Kivi ljuslyktor, röd och orange har jag.

- En ljusterapilampa, Innosol Aurora. Den ser fin ut och den kan man använda som en vanlig lampa också, tycker det är viktigt för att kunna bevara lampan någonstans för en sån där stor rund klump, som man inte kan använda som vanlig lampa, vill jag kanske inte ha framme i vardagsrummet eller sovrummet i onödan. Jag tänker lite i förskott på januari då jag skall börja jobba och inte kommer att ha möjlighet att vara ute då det är ljust och kanske behöver lite ljusterapi för att orka. Den finns i två olika varianter, Innosol Aurora Dim och Innosol Aurora Mega, de skiljer sig på vårdavståndet. Man måste vara 45 cm från Dim och 95 cm från Mega, så Mega skulle vara lättare att använda tycker jag, men den är igen dyrare än Dim. Såg att Hobby Hall hade rea på Aurora Dim.


Bilden lånad från Innojok Oy. 

- Silvershampoo och/eller någon annan shampoo och balsam.

- Handcreme, önskar mig Avenes Cold Cream som jag använde för något år sedan då mina händer var i likadant skick som nu. De är så torra att hyn spricker och det svider nästan hela tiden och vanlig handcreme tycks inte hjälpa tillräckligt.

Annat jag drömmer om kan man läsa i Inredningsdrömmar inlägget.