Att resa eller inte resa?

Vardagen har kännts alldeles megasupertung nu på senaste tiden. Lillgubben somnar inte ordentligt förrän mitt i natten, flickan vaknar normal tid ca. 8.00-8.30, sover inte dagssömn alla dagar vilket betyder att jag inte heller får vila ut och dessutom har det där jäkla trotset kommit tillbaks med dunder och brak. Varenda dag får man grälas med henne om något och ofta måste man hålla om henne i ca. 5-10 min så hon ska lugna ner sig. Och då får man verkligen hålla i henne; armar, ben och huvud som hon försöker slå och sparka med. Hon skriker och tjutar så grannarna säkert tror att jag håller på att slakta henne eller nåt dyligt. Sen när hon lugnar ner sig snyftar hon några gånger och blir kvar i famnen och allt är som om inget skulle ha hänt.

Men ja, eftersom det kännts så tungt har vi börjat drömma om att resa någonstans där allt skulle vara klart och färdigt, man skulle inte behöva oroa sig om eller sköta städning, matlagning osv. Vi har kollat resor och nu finns det ju mycket erbjudanden när resemässan håller igång under veckoslutet. Grekland står högst på listan. Jag har själv aldrig varit i Grekland och mannen har varit nån gång som barn. Vi älskar båda medelhavsmat och bilderna från de grekiska öarna är ju spektakulära. Nu har vi hittat några riktigt bra erbjudanden och vi borde bestämma oss ifall vi ska resa eller inte. Vi har ju inte speciellt sparat pengar till detta ändamål så en bättre ekonomisk situation skulle det kunna vara när man bokar resa/reser. Vi skulle resa i slutet av maj/början av juni så vi hinner ju nog spara lite pengar tills det, men men... Resa eller icke resa?

Bilderna lånade här och här.

EDIT: Ja, alltså problemet är bara pengarna för tillfället. Ifall vi skulle veta att det inte tär på vår ekonomi i framtiden skulle vi ju absolut åka iväg. Men eftersom vi inte vill sätta ungarna, eller den mindre i detta fall, på dagis ännu i juli/augusti så kommer mina inkomster att minska radikalt då (ifall jag inte fortsätter jobba deltid genast) och det är där som vi är rädda att resandet skulle orsaka problem i efterskott.

Babyträff

Idag hade vi babyträff här hos oss :)

Vinter vinter vinter

Vi badade bastu ikväll och jag gick en sväng ut på balkongen för att svalka av mig, och vilken syn jag möttes av! Det har snöat under kvällen (och snöar fortfarande) och det var ett riktigt vinterlandskap där ute. Oj vad vi ska ha det roligt imorgon, bara snön inte smälter bort. Det började påminna om de här bilderna, där ute ikväll:

Det där rådgivningsbesöket

Som sagt var vi igår hos rådgivningstanten, vi hade både flickans 2-årsgranskning och lillgubbens 3 mån.granskning. Flickan hade vuxit bra och vikten låg nu endast på bara -10% (som värst var den på -22% tror jag, och vi måste gå på viktkontroll varannan vecka och fick t.om. remiss till Barnkliniken, där läkaren nästan blev arg på rådgivningen för att de skickar alldeles friska och välutvecklade barn till dem).

Flickans 2-års mått var 88,2 cm och 11,5 kg, så 2 kg hade hon gått upp på ett halvt år. Rådgivningstanten har ju sett flickan och hennes utveckling hela tiden, eftersom jag haft henne med på mina graviditets rådgivningsbesök och nu lillebrors rådgivningsbesök. Inga extra "tester" gjordes så som på 1,5 årsgranskningen, t.ex. angående motorik eller språkutveckling. Tanten berömde flickan mycket och det konstaterades igen att hon är väldigt skicklig både motoriskt och språkmässigt. Hon talar både finska och svenska och kan största delen av orden på båda språken. Ifall hon inte säger orden på båda språken så fattar hon i alla fall dem på båda språken. Ofta blir meningarna en blandning av bägge språken, som t.ex. "Tinna haluaa gunga" eller "Mamma blåsa pää". Hon talar korta meningar redan och man kan utföra små diskussioner med henne. Hon är väldigt social och har egentligen inte haft någon klar fas då hon skulle ha varit rädd eller haft oro inför främlingar. Hon går och prepplar på med alla och av någon konstig anledning tycks hon bli förtjust i män (våra manliga kompisar eller kvinnliga kompisarnas pojkvänner) och hon lyckas alltid snurra dem runt sitt lillfinger så att de är minst lika förtjusta i henne.

Lillsnubben hade också vuxit fint och jag behöver inte vara orolig över att mjölken inte skulle räcka. Den tanken har jag ibland fått när han får sina skrikanfall vid bröstet och bara pickar lite, det verkar nämligen just som att det inte skulle komma (tillräckligt) mjölk. Han tar bra kontakt och ler, är spänstig och stark. Nu var han 6610 g och 64,5 cm.

Lillgubbens mått:
Födsel: 4510g och 52 cm
1 vecka: 4295 g
2 vecor: 4700 g
1 månad: 5400 g och 59 cm
2 månader: 5935 g och 61,7 cm
3 månader: 6610 g och 64,5 cm

3 månader

Här funderas det på livets stora under, så som sina egna händer t.ex.

Snuubi duubi fyllde 3 månader idag, på onsdag skall vi till rådgivningen och få nya mått på gubben. Vid det här laget kan lillgubben:
- ta kontakt, jollra och "tala" med andra, le och även skratta riktigt pikulite ibland
- hålla huvudet upp stadigt och bra
- lyfta huvudet då man lyfter honom från händerna till sittläge
- hålla upp övrekroppen med armarna vid magläge
- vända sig från rygg till magläge via vänstra sidan
- har även vänt sig från mage till rygg via högra sidan, dock bara två gånger
- har hittat sina händer och kan stirra på dem flera minuter i rad
- följer leksaker med blicken och vänder huvudet efter dem, försöker få tag i leksaker

"Det här åstadkom jag alldeles själv!"

Han är en rolig typ, lilla snuubisen. Han gör sig själv nog uppmärksammad. När han gäspar suckar och hojtar han högt efteråt, precis som att visa andra att jag finns här och har det tråkigt. När han ligger och jumppar på golvet kan han plötsligt börja skrika med korta, höga ljud helt utan orsak, bara för att värma rösten eller bara för att han kan, vem vet.

Men han är ganska komplicerad också, man vet inte alltid vad han vill, och ibland känns det som om han inte själv ens vet. Flickan var en mycket klarare baby, om man kan säga så. Hon grät/gnällde när hon var hungrig, hade våt blöja eller ont någonstans, åt när hon var hungrig, höll 3-4 timmar paus och åt på nytt, sov när hon var trött. Men lillebror är av en helt annan sort. Han äter några slurkar och håller 20 min paus varefter han igen vill ha mat. Men plötsligt duger inte maten och det blir bara lite pickande vid bröstet. Så kan han få världens rintaraivare och hålla på så en stund bara för att börja le och flirta med mamma två sekunder senare. Han vakar superlänge, jag kommer i säng först omkring två nuförtiden, och jag kan inte vara i sovrummet heller under kvällen/natten eftersom han väcker storesystern i rummet bredvid med sitt skrikande, hojtande och raivande. På kvällen, eller ja, natten, kan han gorma och vara frustrerad och ledsen, försöka äta ibland och gorma lite till och så somnar han plötsligt blixtsnabbt. En mycket konstig typ, men ytterst rolig, söt och humor då han är på bra humör.

Konversationen

Flickan: Tinna haluaa gunga.
Jag: Ja, vi kan gå och gunga.
Flickan: Mamma också gunga!
Jag: Aj, ska mamma också gunga?
Flickan: Joo-o!

Denna konversation hade jag med min snart två-åriga dotter. Fatta, att man kan föra samtal med henne redan, riktiga diskussioner där båda parterna deltar med riktiga ord. När hände detta?

Vinter!

Nu är vintern äntligen här, härligt!! Fast jag är en somarmänniska och älskar sol och värme mer än annat, vill jag att vintern känns som vinter. Regn och slask är inte för mig. Igår kväll tog vi pulkan fram och gick på länk hela familjen.

 I morse var det pappas tur att sova så vi lämnade pojkarna och snusa och tog hundarna med oss ut med Tinna (flickans namn på hennes språk). Pulkan skulle förstås med. Vi åkte ner för en stooor backe, men eftesom vi var på tumis kunde ingen fota oss.

Efter länken ville fickan ännu bli ute på gården och gunga och beundra den vita gården. Härligt friskt (-12 grader) vinterväder och vi hade båda riktigt röda kinder när vi kom in.

Året som gick, del 1

Eftersom jag läst på nästan var enda en blogg nån sorts årskrönika, så måste väl jag också lite titta tillbaks på året som gick.

Januari
I Januari övade flickan sig att gå (första stegen tog hon på julafton) och att klättra över allt. Hon lärde sig snabbt att komma ner t.ex. från soffan backandes med benen före.

Vi började planera renoveringen i övre våningen och beslöt oss att börja med barnrummet. Vi drömde om att resa någonstans där det är varmt. Egypten, Madeira, Malesien och Thailand var på listan men vi var lite oroliga över vart pengarna skulle räcka. Flickan började vakna igen om nätterna och vi måste ta sömnskolan i bruk. Efter mycket planering och fundering bokade vi flyg till Thailand och några dagar senare hotell, en härlig väntan började. Vi hade önskat oss ett andra barn dvs. en ny graviditet i över ett halvt år och jag började bli lite ledsen över att det inte lyckades så lätt. Flickan fyllde ett år och hon simmade för första gången ensam, utan min hjälp, med armkuddar. 

Februari
Jag gick på arbetsintervju och fick deltidsjobbet som jag genast började därpå följande vecka med. Vi tog första Twinrix-vaccinationen inför Thailandsresan och ordnade födelsedagsfest i två omgångar för flickan. 7.2 gjorde jag positivt graviditetstest och vi blev överlyckliga över nyheten.

Renoveringen framskred med att mannen med hjälp av granngubbarna (en elektriker) drog nya el-drag till övre våningen så att väggen mellan barn- och arbetsrummet skulle kunna byggas. Vi var tom och beställa skjutdörren som skulle komma mellan rummen vilket iofs var kanske onödigt eftersom den än i dagens läge står i paket i vårt tvättrum. Jag jobbade tre kvällar i veckan och vi simmade en kväll i veckan vilket gjorde att vi hade väldigt lite ledig tid tillsammans med hela familjen eller mannen. Min egentid var också nästan obefintlig och jag harmade mig över att jag inte hann träna något alls. Den hårda kylan gjorde att vi inte kunde vistas utomhus så mycket och snö fanns det gott om.

Mars
Flickan var ordentligt sjuk för första gången i sitt liv och hade nästan 40 graden feber, vilket till slut visade sig vara babykoppor, eller 3-dagarsfebern. Hon sov jättedåligt pga. sjukdomen och nya tänder och jag kände mig astrött hela tiden pga. detta och graviditeten. Jag gick på första mödrarådgivningsbesöket. Stommen för väggen byggdes på nolltid och så kom även gipsskivorna upp.

Vi planerade på på vår Thailandsresa men de kraftiga regnskurarna och översvämningarna började hota hela resan, så vi bestämde oss att inte planera allt för mycket utan kolla sen på plats vad vi kan göra och vart vi kan åka. Vintern kändes evighetslång.

April
Vi var på första ultraljudet, allting var ok med lillen och vi berättade om graviditeten. Beräknade datumet förhölls samma som vi själv hade räknat ut.

Min mans farmor fyllde 80 år och vi firade henne flunssiga hela högen. Vi tog en ledig kväll från barnet och njöt av god mat och Stella Polaris med grannarna. Jag himlade mig över resultatet i riksdagsvalet och vi njöt av påsken och den gemensamma lediga tiden med familjen.

Resan närmade sig med fart och jag skaffade de sista prylarna, krämerna och medicinerna som vi behövde med oss på resan.

Maj
Första maj firade vi lugnt och gick på brunch. Vi bytte ordning i vardagsrummet och blev mycket överraskade över hur ljust det blev. Vårt flyg var 22 timmar försenat men vi kom slutligen i väg och spenderade två härliga veckor i Phuket.

Under resan började jag känna av bebbens rörelser och magen ploppade ut ordentligt.

Mannen fick någon sorts magsjuka de sista dagarna under resan och jag insjuknade några dagar efter att vi kommit hem. Den kraftiga magsjukan lättade inte och kramperna orsakade sammandragningar så jag gick till labbet och resultatet var kampylobakterie, som jag som gravid fick antibiotika för. Graviditeten kom halvvägs och vi gick på andra ultraljudet. Vi fick en stark aning om babyns kön fastän barnmorskan inte berättade det för oss. Jag funderade mycket på syskonvagnar.

Juni
I början av juni förundrade jag mig över hur förvildad vår gård hade blivit. Vi tog itu med gården och började göra grunden för terrassen som jag skulle ha velat ha redan tidigare sommar.

Vi var på sommarens första stugresa på vår kompis stuga och vi njöt. Magen växte med fart och kunderna på jobbet trodde jag skulle bli mammaledig typ inom några veckor. Jag hade mitt andra rådgivningsbesök och fick Kela-pappren (FPA, men jag talar om Kela). Vi funderade på moderskapsunderstödet och kom till den slutsatsen att vi inte behöver något som finns i moderskapsförpackningen, så vi valde pengen i stället. Jag gick på Bon Jovi konsert med min syster och hade arbetsplatsens sommardag ute i skärgården.

Vi vistades mycket ute och midsommaren firades på våra grannars stuga.

 

Del 2 kommer senare...

Piip!

Ifall bloggen skulle vara ett tv-program skulle det höras många piip-ljud nu. Jag hade skrivit ett fint inlägg om förra året och höll just på att lägga bilder till det när hela Firefox crashade och allting förutom första meningen försvann, nice! Så nu tror jag att jag i fortsättningen skriver de längre inläggen iaf på antingen word eller notepad och copy+paste:ar det till bloggern... Få se om jag kommer ihåg vad jag hade skrivit, och om jag orkar skriva det på nytt. Bläh!!

Julen undan i rekordfart

Vi har säkert aldrig städat julen undan så här fort som i år. Något år har vi t.om. haft julgranen ända till tjugondag knut. Men då har vi då förstås inte haft barn som springer runt granen och sprider barren över alt. Och tidigare år har granen inte barrat så här mycket, vill jag mig minnas. Så, på tisdag plockade vi undan alla julpynt och slängde ut granen. Det ända som fick tilläggstid var den röda löparen i filttyg på matbordet. Tycker den ser riktigt fin ut och eftersom det här var första året i eget hem som vi hade något annat i rött än julgransbollar, så kan jag njuta av det ännu en tid. Och som förklaring till varför vi inte haft rött i inredningen eller julpyntet är att vi tidigare haft så mörkt bord (svartbrun) att det inte riktigt passat med rött där tycker jag. Det hade blivit lite unket på nåt vis. Men nu med det nya fina, vita bordet passar även rött.

Vardagsrummet blev på något sätt så stort att se ut, nu när granen åkte så det bara ökade min inredningsiver som igen vaknat till. Jag vill fixa allt nu, NU! Tålamod i såna här fall är inget jag kan skryta över att jag skulle ha... Vilket kanske inte passar så bra ihop med att vår renovering framskrider så långsamt. Men som tur kommer dom här renoverings- och inredningsattackerna periodiskt.