Huhhuh, jag har varit helt megatrött och slut hela veckan. Jag tror att det till största del har att göra med att jag spänner lite för jobbet och det känns rätt så tungt ännu till en början. Fast jag för det mesta har bara varit med och bekantat och inte alltså behövt sköta kunderna ensam (några har jag dock skött ensam också). En dag blev jag lite deppig och fick känslan att jag inte kommer ihåg/kan mer något. Jag har inte skött den här typens kunder på många, många, MÅNGA år (ja, jag var ju hemma också i 3 år) och t.ex. att flytta kunderna från rullstolen till skötbordet och tvärtom är jag väldigt osäker på just nu.
Några värst långa arbetsdagar har jag ju inte haft men ändå är jag alldeles matt och slut. Och så känns det att jag inte hinner med något. Fattar inte hur människor kombinerar barn, arbete och fritid (sin egen tid). Det känns nu att vi inte hinner med något annat än laga mat, äta, tala om dagen, paija, krama och hålla i famnen tills det är dags för tvätt, kvällsmål, kvällsaga och nattande. Och så orkar jag själv sitta vid datorn en stund tills jag stupar i säng helt död. När skall man liksom hinna göra något annat? Träffa sina vänner eller kanske motionera? Nu känns det att en färd till matbutiken redan är helt tillräckligt. Fast jag nog saknar att vrida hjärnan på off och bara göra något där jag kan nolla huvudet. På jobbet måste jag konstant anstränga mig, tänka, försöka komma ihåg. Vilket ju är positivt och härligt utmanande, men det är en liten chockstart efter en så lång paus. Och herregud så mina muskler är i dåligt skick. Visst visste jag det eftersom jag inte gjort något på så länge, men inte visste jag att de kan vara så här svaga. Efter att jag hade haft en kund, som man måste hjälpa mycket och jag måste anstränga mig själv en del, var mina lårmuskler alldeles slut. De bara brännde och skrek till varje gång jag böjde på knäna lite mera. Helt sjukt! Men nog blir det bättre ännu. Bara jag kommer in i jobbet och får rutin. För nog tycker jag ju om jobbet och arbetskompisarna, det är det ingen tvekan om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du kommenterar!