Horrornattandet och nagellack

Oj gud, sådan kväll. Ingen av barnen ville sova, den större gick av och an, hämtade böcker från bokhyllan, tassade ner och skulle på pottan eller hade glömt att sätta läppomada (varje kväll kommer hon ner och säger att hon glömt göra något) och den mindre skrek som en stucken gris. Förmodligen för att storesystern höll honom vaken och till slut kunde han inte lugna ner sig längre. Allas nerver var på helspänn.

Vi lugnade ner den mindre och gav lite extra gröt och välling (han åt väldigt dåligt kvällsmål) i nedre våningen och hoppades på att Flickan skulle somna under tiden. När Lillgubben började gråta igen genast efter att han lades i sin säng bestämde vi för att följa sömnskolemetoderna. Samtidigt som mannen var på väg upp för första gången började Flickan gråta hysteriskt. Mannen ropar att jag måste komma och hjälpa. Snabbt.

Flickan har hittat nagellack i någon låda i vårt sovrum, som jag själv inte ens visste att fanns där, och "sminkat" sig. Hon har rött nagellack över allt, på händerna, i ansiktet, i ögat. Hon skriker och det svider. Mannen sköljer hennes öga och hon börjar lugna ner sig. Samtidigt får jag Lillgubben att tystna och vi går ner och ringer terveysneuvonta (0910023). Där får vi råd att vänta tills morgonen ifall Flickan inte klagar över ögat och ifall det inte svider, i annat fall måste vi till jouren. Som tur har hon inte fått nagellack in i ögat, men på nedre ögonlocket (där "inne" man sätter kajal), övre ögonlocket och på ögonfransarna finns det av, så en färd till läkaren blir det imorgon. Vet inte hur de ska få bort nagellacket eller måste man bara låta det nötas bort men tänkte att vi ändå går och visar det att det inte blir några kompikationer. Men gud ändå, så vi blev skrämda! Dottern vår orsakar hjärtattack åt oss ännu...