Med fågeln

Då vi var på den där Hobby Hall greijen kunde man bli fotad med en Angry Bird om man ville. Och det ville ju Flickan förstås. Jag förväntade mig kanske lite tårar eller ängslighet när fågeln kom bredvid henne men hon klarade det hela väldigt fint. Lite styv är hon på bilden, men nog skrattade hon och klappade t.o.m. fågeln.

Fattar inte hur spelet gjort ett sådant intryck på henne, fast ingen av oss här hemma har det och Flickan har egentligen bara spelat det hos grannarna ibland. Men ändå är det så pop. Det är en orsak varför vi tänkte skaffa den där Childpaden åt henne, för där finns Angry Birds spelet (och så är hon, och lillebrodern också, så väldigt intresserad av våra datorer som vi inte låter henne leka med att jag tror hon blir alldeles till sig av att få en egen). Men så måste vi ju såklart se till att hon inte spelar hela tiden, bara nu och då, måttligt. Och så kunde det eventuellt vara en sak som vi kunde ha som belöning åt henne (eller som "straff" att inte få spela/använda paden) av gott betéende. Jaja, hur var det nu igen med att vara förälder, att muta och hota...